Distribuerat styrsystem - examensarbete på Mälardalens högskola för Rolba Svenska AB

Rolba ingår i ett företagsnätverk för påbyggare, initierat av teknIQ. Bakom teknIQ står ett antal högskolor och forskningsinstitut, däribland Mälardalens högskola, MdH. På MdH återfinns också teknIQs regionansvarige Anders Martinsen, som tillsammans med Peter Krantz är kontaktpersoner inom påbyggarnätverket. Som led i sin teknikutveckling har Rolba låtit MdH utföra ett examensarbete kring distribuerade styrsystem, ett område där de identifierat vissa utvecklingsmöjligheter. I mitten av augusti 2003 presenterades resultatet av studenterna Markus Felldin och Henrik Bjerkered.
- Tanken med examensarbetet är att vi ska få en överblick av de teknikalternativ vi står inför, säger Rolbas vd Stig Dahlberg. Vårt system fungerar bra idag, men vi vill samla kunskap redan nu om morgondagens alternativ.

Rolbas vd Stig Dahlberg flankeras av studenterna Henrik Bjerkered och Markus Felldin efter både väl genomförd och väl mottagen presentation av examensarbetet kring distribuerade styrsystem.

Mindre kablage

I dagens system utgår all styrning utgår från en punkt i bilen. I stort sett alla in- och utsignaler går igenom det "elskåp" som sitter längst bak på bilen, där således intelligensen sitter.
- Fördelarna med detta system är att det är välkänt, driftsäkert och beprövat, säger Henrik Felldin. Nackdelen är att alla kablar går till en punkt, d v s att det kräver långa dragningar. Varje ny givare kräver ny kabel och det saknas reglering i fordonen.
Ett distribuerat system erbjuder ett antal noder som arbetar självständigt och klarar av sin uppgift på egen hand. De är sammankopplade i nätverk med de andra noderna via CANbuss. En nod är "huvudnod" - en s k master slav - och styr de övriga slavnoderna.
- Det distribuerade systemet ger fler kopplingspunkter i bilen istället för tidigare systems enda punkt i elskåpet, säger Henrik Bjerkered. Funktioner, knappar, sensorer etc kan kopplas in på närmaste nod, d v s med kortare avstånd och färre kablage jämfört med tidigare.

Fler funktioner

Varje nod kan ta in och skicka signaler. Funktionen ligger i mjukvaran, till skillnad från tidigare system. Det gör det enklare att göra modifieringar, eftersom det normalt endast kräver en omprogrammering av mjukvaran. Fordonen blir lättare att anpassa, då samma hårdvaruuppsättning kan anpassas med förändrad mjukvara. Dessutom erbjuder det distribuerade systemet utökade kommunikationsmöjligheter, som exempelvis GSM, GPS eller liknande.
- Just möjligheter som exempelvis loggning av värden skulle kunna vara mycket intressant för oss, säger Stig Dahlberg. Vad har fordonet utsatts för, hur har körscheman sett ut, när är det dags service? Det skulle ge oss helt andra utvärderingsunderlag för utvecklingsarbetet.
Så vilka slutsatser har då Markus Felldin och Henrik Bjerkered dragit? Den direkta ekonomiska vinsten i ett systembyte är begränsad; det nuvarande är billigare, men viss produktionstid skulle kunna intjänas. Den egentliga vinsten ligger i möjligheterna med utökade funktioner.
- Vi är mycket nöjda med examensarbetet, säger Stig Dahlberg. Vi är betydligt mer bevandrade i den nya tekniken och de möjligheter och risker den innebär nu än tidigare. Vad nästa steg blir får vi se efter vår utvärdering, men jag utesluter inte ett vidare projekt med teknIQ och högskolan.

teknIQs regionansvarige Anders Martinsen, t v, tillsammans med Rolbas vd Stig Dahlberg under presentationen.

Exempel på fordon ur Rolbas sortiment.