Sensorer i banan på framtidens idrottsanläggning

Nordic Sport, leverantör av utrustning till idrottsanläggningar, är ett företag med visioner. Tillsammans med Luleå tekniska universitet och KK-stiftelsens expertkompetensprogram teknIQ har de genomfört ett spännande projekt kring sensorförsedda ansatsbanor. I framtiden tänker de sig trådlösa system som omfattar allt från givare i kastredskapen till realtidsinformation till publiken om allt som händer på idrottsplanen.

Nordic Sport tillverkar och levererar utrustning till idrottsanläggningar. Med huvudkontor i Skellefteå och produktion i samma stad samt i Arvidsjaur, har de sedan starten för drygt 30 år sedan varit regionen trogen. Ursprungsprodukten var skidstavar, men sedan övertagandet av spjutproduktionen från Sandvik AB i början av 70-talet har utbudet stadigt ökat. Företaget erbjuder idag ett komplett sortiment av friidrottsutrustning och är certifierade av internationella idrottsförbundet som leverantör. Vid senaste OS (Sydney 2000) lade bl a Nordic Sports kolfiberspjut beslag på både guld-, silver- och bronsplatsen!

I mitten av 90-talet började Nordic Sport även att titta på möjligheten att leverera beläggningsmaterial till löpar- och ansatsbanor. Eftersom den potentiellt största marknaden fanns i östra Europa, förlades produktionen i Estland.

- Vi är numera ett av få företag som innehar certifikat för både beläggning och övrig utrustning till internationella tävlingar, berättar Nordic Sports vd Sture Larsson. Det gör att vi ser helheten på ett annat sätt, något vi tagit med oss tillbaka i utvecklingsarbetet.

På företaget pågår en ständig produktutveckling. Med helheten i åtanke rör det sig om komplexa system, även om allt inte är integrerat i dagens produktgeneration - något Nordic Sport kanske kan ändra på.

- Idag används många tidtagningssystem och annan utrustning som placeras på innerplan och ovanpå beläggningen, säger Sture Larsson. Ofta stör all utrustning med tillhörande kablar verksamheten, vilket var utgångspunkten när vi började fundera kring inbyggda sensorer direkt i beläggningen.

Utvind - gränslöst samarbete

Sedan 1988 drivs Mål 1-programmet Utvind av Luleå tekniska universitet med Skeria Utveckling i Skellefteå som projektägare. På Skeria-området återfinns även teknIQs regionansvarige Leif Häggmark, som hjälpt till att initiera ett teknIQ-projekt med studenter från Luleå tekniska universitet inom ramen för Utvind (se nedan). Idén att med sensorer registrera alla parametrar som tränare och idrottsman kan tänkas behöva, kom fram under ett möte mellan Nordic Sport och teknIQ. Sedan tidigare har tankarna på "dolda system" funnits hos företaget, men den tekniska kompetensen har saknats.

- Vi konstaterade att vi behövde hjälp för att komma in på detta nya teknikområde, säger Sture Larsson. Tidigare har vi jobbat med videosystem och optisk avläsning, men detta innebar något helt nytt.

Universitetsadjunkt Staffan Nilsson arbetar vid Luleå tekniska universitets institution i Skellefteå. Sedan starten på Utvind 1988 har de genomfört 5-6 företagsbaserade projekt per år, där företagen deltar i projektmöten som "kund". Själva projekten leds oftast av personer som inte är anställda av universitetet, utan som jobbar i företag som driver denna typ av projekt. I fallet Nordic Sport är det Datapolarna som stått för ledningen.

Staffan Nilsson arbetar med programmet Utvind på Luleå tekniska universitet, där nio studenter tagit fram Nordic Sports prototyp.

Utvind omfattar både studenter och arbetslösa akademiker inom alla utbildningsområden: Jurister, ekonomer, maskinkonstruktörer, mjukvaruingenjörer etc. Arbetsförmedlingen är med och satsar i projektet och har uppskattat utfallet, varför satsningen fortsätter. Till varje projekt tas ett 15-tal deltagare emot, men gallringen är hård för att ge ett lyckat resultat.

- Givetvis söker vi efter intressanta projekt, men även deltagarna själva är aktiva i den processen, säger Staffan Nilsson. Varje omgång inleds med tre månaders initialt arbete för att finna lämpligt projekt och skapa rätt konstellation av deltagare.

teknIQ-studie av sensorer?

Inom arenasporter drivs utvecklingen i mångt och mycket av publiken. Allt högre krav ställs på mer information i (praktiskt taget) realtid med exakt mätning och korrekt presentation. Nordic Sports önskan är att längre fram etablera ett samarbete med något lokalt företag för att ta fram nya system och utveckla sensortekniken. Ett första steg var dock att genomföra detta projekt.

- Vi började samtalen med teknIQ hösten 2003 och på bara ett halvår har vi en första prototyp, så det har gått snabbt, säger Sture Larsson. Låt vara att prototypen är i miniatyr, men under beläggningen sitter sensorer som förser mjukvaran med information.

Var, hur hårt, när och hur länge foten är på banan registreras av sensorer.

I Nordic Sports projekt kring sensorer och efterföljande databehandling av information har fyra blivande hårdvaruingenjörer och fem dito mjukvaruingenjörer deltagit. Lösningen i form av prototypen omfattar både sensorteknik och mjukvara för behandling och presentation av informationen.

- Presentations- och mjukvarudelen är mer eller mindre klar, säger Staffan Nilsson. Hårdvarudelen med bl a sensorerna är dock inte färdig för slutprodukten.

Informationen från sensorerna i banan bearbetas till en överskådlig digital presentation.

Sensorerna mäter både var, hur hårt, när och hur länge foten har kontakt med banan. Ur dessa data kan i stort sett all önskvärd information sammanställas.

- För att hitta rätt sensorer krävs en ordentlig förstudie av sensorutbudet, säger teknIQs Leif Häggmark. Området omfattas av teknIQs verksamhet, så det är möjligt att vi kan utvidga vårt engagemang i projektet.

Flera användingsområden

När de tekniska lösningarna är på plats återstår en hel del arbete. Systemet som sådant måste godkännas för tävlingsbruk innan det får användas, men till att börja med är det främst tänkt att användas vid träning.

- Kan vi presentera en fungerande lösning innebär det en stor konkurrensfördel för oss, framhåller Nordic Sports vd Sture Larsson. Men det kräver också att systemet kan integreras i befintliga system med målfoto, tidtagning etc.

Ur träningssynpunkt är systemet idealiskt med tanke på det objektiva underlag både tränare och utövare kan förses med. En tränare kan sitta hemma i Sverige och bedöma hur längdhopparen på träningsresa i Sydafrika presterar.

Planerna framåt stannar dock inte där. Önskemålet är att erbjuda ett helt trådlöst system för att slippa kablar över banor och kopplingar kors och tvärs. Själva tekniken med sensorer och givare kan också utvecklas ytterligare, t ex i kastredskap. Tänk att kunna registrera attackvinkel, hastighet, kraft, rotation m m på ett spjut som slungas iväg - och kunna redovisa det för publiken innan spjutet har slagit i backen. Tanken svindlar.

- Idag saknar vi kunnande inom området och det är därför både viktigt och roligt att få stöd på detta sätt från universitet och teknIQ, avslutar Sture Larsson. Vi ser en möjlighet att utveckla framtidens idrottsanläggningar, men systemet och tankesättet borde kunna appliceras inom flera andra områden.