Rapport teknIQ (2005)
teknIQInnovation (2005)
Line Control i Örebro AB (2005)
Scanjack AB (2005)
ProMedVi AB (2005)
Mobitron AB (2005)
Navy Black Box (2005)
Exjobb inom teknIQ knyter starka band mellan industri och akademi (2004)
Isaberg Rapid (2004)
Gustafssons Mekaniska Verkstad AB (2004)
Vibrationsteknik AB (2004)
Svenska Magnet Fabriken AB (2004)
TT System i Örebro AB (2004)
Camp Scandinavia (2004)
Sordin AB (2004)
HTC Sweden AB (2004)
Nordic Sport (2004)
Zone (2003)
Töllås Svetsmekano AB (2003)
Tekniska Mässan (2003)
Svalson AB (2003)
Rolba Svenska AB (2003)
Stress Medicine AB (2003)
Sordin AB (2003)
Malte Fuel Tech (2003)
Scandrive (2002)
ElektronikPartner AB (2002)
Follan 1 (2002)
Kalmar Industries (2002)
Assalub AB (2002)
ESBE (2002)
Portsystem 2000 (2001)

Intelligent lösning för rationell uppfödning

Georg Thomasson tycker om får, men inte stressen vid matningstillfället. Hans funderingar kring detta ledde till en lösning med en lugnare utfodringsmiljö, som samtidigt erbjuder automatisk selektering av färdigmatade djur. Tillsammans med bland andra KK-stiftelsens program teknIQ drivs projektet mot den första prototypanläggning.

Stiftelsen för kompetens- och kunskapsutveckling, KK-stiftelsen, etablerade programmet "teknIQ - expertkompetens intelligenta produkter" våren 2000. Tanken är att teknIQ genom att erbjuda utbildningar och kundanpassade program ska höja kompetensnivån hos små och medelstora företag, så att de kan utveckla produkter med mervärde och på så sätt stärka sin konkurrenskraft.
- Vi erbjuder anpassade utbildningar, examensarbetare och ibland även expertkompetens, säger teknIQs Lars Eskilsson. En viktig del av vårt arbete är att förbättra kontakten mellan näringsliv och universitet/högskola, att göra kompetensen tillgänglig för små och medelstora företag. För man ihop dessa två får man en ekvation som gagnar båda.

Ett bra exempel på detta är Georg Thomasson vid Ganarve Gård på Gotland och hans projekt Follan 1. Här utvecklas morgondagens foderautomat som innehåller betydligt mer intelligens och tilläggsfunktioner än dagens.
- teknIQ insats har varit mycket viktig för projektet, säger Georg Thomasson. För att genomföra ett projekt som detta krävs det stöd från någon som kan tillföra rätt kompetens för analys, utveckling och utvärdering. Det skulle helt enkelt inte vara genomförbart annars.

Projektet Follan 1 har slussats genom Innovation Gotland, dit Georg Thomasson initialt skickade in sitt förslag. De tände på idén och kontaktade Thomasson för att planera nästa steg. Innovation Gotland arrangerade sedan ett möte med Lars Eskilsson på teknIQ, vilket innebar en nytändning för projektet. Genom teknIQ knöts kontakten med högskolevärlden, KTH på Gotland, där utvecklingen av programvaran var den viktigaste aspekten med Thomasson underlag som kravspecifikation. Totalt har 50 manutbildningsdagar genomförts och Thomasson är mycket nöjd med resultatet.
- Att göra specialistkompetensen tillgänglig för små och medelstora företag är en av grundidéerna bakom teknIQ och KK-stiftelsens satsning, säger Lars Eskilsson. Här såg vi både behoven och möjligheterna och det vi sett hittills lovar gott för projektets vidare utveckling.

Kontakten med högskolan har varit viktig på flera sätt i utvecklingen av den avancerade foderautomaten. Projektet stod bland annat stilla ett tag, vilket berodde på att Thomasson inte kom på en lämplig mekanisk lösning för att öppna grindarna.
- Efter att ha beskrivit problemet kom KTH upp med en lösning för grindfunktionen. Den fanns redan, även om den inte använts i ett sammanhang som detta. Utan rätt koppling till högskolan kunde projektet helt ha stannat på grund av en lösning jag inte visste fanns!

Utfodringsautomatens mekaniska konstruktionen är enkel och robust med låga krav på underhåll. Anläggningen innehåller inga nya uppfinningar, utan är egentligen bara sammansatt av existerande konstruktioner . men utan rätt kontakter är det svårt att hitta dem. Datorprogrammet, hjärnan som styr och övervakar systemet, är dock både nytt och lätt att sköta och hantera. Utvecklat av KTH klarar alla som en gång fått en förevisning av att sköta det.
- De fårägare som tittat närmare på Follan 1 har varit mycket positiva, eftersom det ställs allt högre krav på dem att ha fullständig kontroll på samtliga djur.
En väsentlig detalj som skiljer Georg Thomassons foderautomat från befintliga är att de senare saknar våg. De har heller inte den sorteringsmöjlighet som Thomassons lösning erbjuder, exempelvis genom att automatiskt sortera ut de djur som ska gå till slakt.
- Nej, så vitt vi vet är detta det enda system som har den möjlighet, åtminstone integrerat i ett och samma system, säger Georg Thomasson. Informationen i databasen gör att djuren kan sorteras efter vikt och när rätt värden uppnåtts leds dessa får automatiskt ut genom en annan grind.

Vägningen har som nämnts blivit en allt större del av fårskötseln och det är på vikten som pris, beställningar och leveranser baseras. För att kunna garantera kvaliteten krävs att lammskocken vägs individuellt, något få fårägare har tid eller ork till. Systemet erbjuder inte bara kontrollen över det enskilda fårets vikt, utan ger även möjlighet till justeringar och individuella anpassningar.

Trots att projektet kommit så långt i utvecklingen har Georg Thomasson inte arbetat med det mer än drygt två år. Och då har det alltså legat still under en period. Ändå låter lösningen som en gudagåva för fårägarna. Kommer de att ha råd med investeringen?
- För tillverkningskostnaden rör det sig inte om några stora pengar, framhåller Thomasson. Det är utvecklingskostnaden av systemet som är hög. En anläggning ska inte kosta många tusen, en investering fåruppfödarna snabbt tar igen bara genom att aldrig leverera lamm under 15 kg. Priset faller oerhört mycket för lamm som ligger under 15 kg.

Med Thomassons system följs varje lamm som individ från späd med möjlighet till individuell uppföljning, utfodring, utvärdering. System med transponderutfodring har funnits tidigare, men främst för större djur. På ett nötdjur för 10 000:- kunde det vara värt med ett chip för 500:-, men knappast på ett lamm för 800:-. Det faktum att identifieringstaggar nu kan produceras med chips som inte kostar mer än några kronor har således varit en förutsättning för Thomassons system. Taggarna som används för identifieringen av djuren går dessutom att göra mindre och mindre.
- Snart kan de opereras in i djuren, eller till och med injiceras, säger Georg Thomasson. Så pass mycket mindre har de blivit. Bara vi får kontakt och informationsöverföringen fungerar så ser jag inga problem med det.

Omkring 50-100 får ska den färdiga anläggningen klara. I och med att varje djur serveras snabbt och effektivt och sedan blir utföst, ger det en mycket rationell hantering. I automaten utsätts fåren för mindre stress, alla får tid att äta. Hela påfyllnadsprocessen kan automatiseras.

- Den tjocka tackan behöver ingen extra mat, medan det lilla klena lammet kan få en ökad tilldelning kraftfoder, säger Georg Thomasson. Med vågsystemet integrerat slipper fåruppfödaren syfta fram en snittvikt, utan kan leverera djur som garanterat håller vikten. Tillsammans med alla kontroll- och styrningsmöjligheter erbjuder vi en intelligent lösning för rationell fåruppfödning.

Follan 1 ett exempel på hur innovativ teknik ger näring åt traditionell verksamhet.