Breda samarbetsformer med teknIQ i Norrland

I fem artiklar presenterar vi de högskolor, utvecklingscentrum och forskningsinstitut som utgör teknIQ, KK-stiftelsens satsning på expertkompetensprogram inom inbyggda system/intelligenta produkter. Arbetet i vår norra region leds av regionansvarige Leif Häggmark vid Skeria Utveckling i Skellefteå. Tillsammans med Norrlandsuniversiteten driver han teknIQs verksamhet i den största av våra fem regioner.

Eva Lindberg är chef vid Skeria Utveckling och kan allt om anläggningens rätt breda verksamhet. Utbildning är givetvis själva grunden bakom Skeria Utveckling och på campusområdet har Luleå tekniska universitet varit representerade sedan drygt 20 år tillbaka. De har en egen institution med ca 70 anställda och 650 studenter. Umeå universitet är lite yngre på området och har funnits permanent sedan 1998 med 500 studenter. De har idag bl a sin omvårdnadsinstitution på Campus Skellefteå. Det finns även två KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning) på området, turismutveckling och interaktiva medier, där Skeria Utveckling är utbildningsanordnare.

- Vi har också ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt som en del av universitetens verksamhet, säger Eva Lindberg. Regionen är exempelvis världsledande inom träforskning och LTU har fyra professorer på campus bara inom träområdet.

Skeria Utveckling är i sig inget universitet, men har ett nära samarbete med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet samt till viss del Mitthögskolan. För teknIQs del är detta en fördel i regionen; projekt kan drivas med kompetensgivare från det universitet som bäst passar det enskilda fallet. Att teknIQs regionansvarige Leif Häggmark är anlitad av Skeria Utveckling, innebär att han är fri i sitt val av kompetensgivare och helt kan fokusera på behovet hos företagen ifråga.

T v Eva Lindberg, chef Skeria Utveckling, tillsammans med teknIQs regionansvarige Laif Häggmark.

Brett utbud från universiteten

Även om Leif i sitt arbete med teknIQ vid Skeria Utveckling inte är bunden till ett enskilt universitet, är det givetvis kompetensen vid Norrlandsuniversiteten som ligger närmast till hands. De erbjuder alla specialområden som passar perfekt inom teknIQ:

• EISlab - fokus på inbyggda system med koppling till Internet
• EMC-forskning (LTU ansvarar för teknIQs EMC-kurser)
• EMC on Site/Skellefteå - fokuserar på störningar i nätet, till skillnad från Luleås som riktar sig mot störningar i apparaterna
• Utvind - planerar och genomför projekt där studenter med olika inriktningar genomför utvecklingsprojekt åt näringslivet (bl a i studentprojekt med teknIQ).

• Designhögskolan med design i vid mening, men även koppling till elektronik och programvaruutveckling
• Man/Machine - specialkompetens inom bra gränssnitt för operatörer av maskiner etc
• Centrum För Digitala Affärer - vad händer i företaget när de väljer ny teknik? Hur påverkas företaget av att istället för att sälja maskiner sälja operationer och/eller driftstimmar?
• Dessutom inbyggda system, embedded linux, enchipsdatorer och medicinsk teknik.

• Från sensorer till applikation
• RFID - från problemställning till lösning.

Det är bland dessa tre Leif först letar kompetensgivare, därefter utvidgas sökområdet till exempelvis övriga teknIQ-regioner - ett arbetssätt som går igen genom hela teknIQs verksamhet.

- Bland företagen jag har besökt har bemötandet varit mycket bra, säger Leif. Däremot är det inte alltid ett väckt intresse leder till ett projekt. Det kan vara ekonomiska frågeställningar, kanske en viss försiktighet. En del har dessutom skjutit projekt på framtiden för att de helt enkelt har för mycket att göra...

Bra grund för kontakter

Själv har Leif också en gedigen industriell bakgrund. Med ursprung i Ericssons konstruktionsavdelning har han arbetat som konstruktör, projektledare, säljare, avdelningschef, kvalitetschef och Senior Advisor... Erfarenheten kommer väl till pass i regionen. Skellefteå är lite av Norrlands Gnosjö, med många entreprenörer och företag inom mekanisk industri.

- Det var inom den grupperingen som vi ursprungligen kontaktade företag, berättar Leif Häggmark. Många av dessa producerar någon form av utrustning eller underleveranser till träförädlingsindustrin.

Successivt har dock området breddats och de projekt som faktiskt genomförts har inte haft direkt anknytning till träindustrin. Tvärtom från att handla om traditionell verksamhet i regionen har projekten fokuserat på så vitt skilda saker som internetuppkopplade skjutluckor, elektronik tryckt på papper och sensorregistrerad idrottsutrustning.

- Det har med tiden också blivit lättare att angripa företagen med nya idéer, säger Leif. Vi har visat att teknIQ tittar på företagens behov och jobbar utifrån detta, vilket förhoppningsvis gör dem mer villiga att "öppna" sig och ta till sig ny teknik. q En bra grund har skapats för att åstadkomma framtida konstellationer för utvecklandet av ny teknik mellan näringsliv och högskola. Universiteten i Norrland bedriver också uppsökande verksamhet ute hos företagen

Ny teknik lockar

Som teknIQ-center och bas för programmet i regionen utgör Skeria Utveckling och Campus Skellefteå givetvis en viktig del av teknIQ i Norrland. Dessutom driver Skeria Utveckling ett antal andra projekt med viss koppling till teknIQs verksamhetsområde:

• MobileCity är projekt runt trådlös kommunikation - WLAN - ett öppet trådlöst system som är under uppbyggnad i Skellefteå
• HeartNet arbetar med forskning och utveckling av produkter/tjänster för personer med hjärtsvikt, bl a en robot för ultraljudsundersökningar för att diagnostisera hjärtsvikt, där roboten styrs och kommuniceras på distans via internet
• SÄKTEK - med syfte att skapa ett regionalt kompetenscentrum för avancerat säkerhetstekniskt tänkande med möjligheter till forskning, kompetensutveckling, testverksamhet och applikationsutveckling.

Det finns vissa uppenbara kopplingar till teknIQ, även om det i nuläget inte initierats något associerat teknIQ-projekt. Varje månad träffas dock de olika projektledningarna - inklusive teknIQ - för att diskutera den senaste utvecklingen och leta synergier.

Ett problem som Leif upplevt är att det finns många små företag som har idéer, men saknar resurser för att ta itu med dem. En trend inom tillverkande industri är att stora företag med egen konstruktion, utveckling och konstruktion delas upp. De köper in legoproduktion, lägger ut sin konstruktion etc. Samtidigt innebär denna utveckling att företagen har en mindre buffert. Detta i sin tur visar på behovet av program som teknIQ eller exempelvis Svenska Fuse, där företagen kan söka stöd för sina utvecklingsprojekt.

- Det känns att vi gör nytta, utvecklingsprojekten är viktiga, säger Leif Häggmark. Det är enkelt att tuffa på, men det innebär en risk att ta tag i nya saker. Ändå känns det som om företagen börjar bli villigare att titta på ny teknik.