Ingenjörshögskolan i Jönköping - marknadsanpassat teknIQ-utbud

Det finns många beröringspunkter mellan Ingenjörshögskolan i Jönköping (ING) och teknIQ; sedan några år tillbaka erbjuds magisterprogrammet Inbyggda elektronik- och datorsystem, kopplat till forskningsområdet Intelligenta produkter. Både utbildningen och forskningen etablerades runt 1999, d v s ungefär samtidigt som teknIQ-projektet startade.
- Magisterutbildningen är en fördjupning av den treåriga ingenjörsutbildningen, exempelvis utbildningsprogrammet Mikrodatorsystem på ING, säger professor Bengt Magnhagen, teknIQs regionansvarige. Denna utbildning, som i praktiken är såväl en påbyggnad som en fördjupning, är öppen även för studenter från andra högskolor och med annan "grundutbildning".
På årsbasis är det ca 40 studenter som läser till magisternivån. All magisterutbildning sker på engelska eftersom intaget är internationellt. I år är det ca 15 utländska studenter som följer programmet.
- Det är viktigt att påpeka att utbildningen är avstämd direkt mot industrin för att motsvara dess behov och krav, säger Lars Eskilsson, ansvarig för företagskontakterna i regionen. Utbildningen på ING är praktiskt teoretiskt upplagd med många projektarbeten ute bland företag.
- Vi har lärt oss att området är så komplext att det inte går att "läsa in" kompetens, säger Bengt Magnhagen. Därför ingår ofta projektarbeten i kurserna. Inbyggda system med realtidskrav exempelvis, kräver mycken praktiskt arbete för att få förståelse. Men flera av Ingenjörshögskolans lärarna har lyckligtvis lång industriell erfarenhet.
Upplägget går hand i hand med teknIQs tekniska inriktning och stämmer även med teknIQs mål att stärka kontakterna mellan högskola och industri.
Region Sydost, som omfattar Blekinge, Gotland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar län, är inte en region med mängder av elektronikföretag. Företagen har ändå en stor potential för nyutveckling, men för att komma in hos dem krävs det nya idéer som de direkt kan se nyttan av - exempelvis introduktion av mekatronik i produkterna.
- Mekanikföretagens förbättringspotential är stor, trots att de flesta redan idag är framgångsrika företag, säger Bengt Magnhagen. De måste dock ha hjälp med att introducera elektroniken i sina produkter.
Många av företagen har redan "tänkt i elektronik", men inte kommit så mycket längre. De måste vara både förutseende och strategiska, en utvärdering som teknIQ kan hjälpa företagen med genom s k behovsanalyser.
- Oftast växer idéerna fram tillsammans med företaget, säger Lars Eskilsson. Jag har exempel på företag där vi inte sett någon möjlig lösning med introduktion av elektronik, för att ha en praktiskt taget färdig lösning en månad senare! Det går snabbt, det är spännande och det är utvecklande också för teknIQ!

Flest projekt

Efter en lite trevande start ("vi famlade lite i början och sköt på allt") fokuserar teamet i Jönköping på målgruppsföretag Nivå 2, d v s företag med egen produktion men med stort kompetensbehov inom inbyggda system. Även om det inte rör sig om elektronikföretag, så har de dock varit inne och nosat på elektronik/mekatronikområdet.
- Det är alltför lång startsträcka att gå in i företag som överhuvudtaget inte tänkt på elektroniken, säger Lars Eskilsson. De måste ha något på fötterna.
Det är också hos företag som uppnått en viss mognadsgrad som de bästa projekten genomförts. Några exempel på sådana företag är Esbe, Sordin och Kalmar Industries. Totalt har regionen mellan 15-20 företagsprojekt på gång, vilka ska leda till en färdig produkt eller prototyp. En siffra som är klart högst bland teknIQs regioner.
Just det att erbjuda vad marknaden verkligen efterfrågar är lite av regionens grundfilosofi. Ett bra sätt i arbetet med kontaktskapande är att arrangera seminarier, vilket både Bengt och Lars är överens om. Det gäller dock att hitta intressanta och relevanta områden - och rätt föreläsare. Kopplingen till högskolan ger teknIQ legitimitet och Ingenjörshögskolan i sig har idag både gott stöd och bra rykte hos företagen.
- Vi märker att företag som för bara några år sedan skulle sagt "akademiker - nej tack" nu ställer sig mer positiva till högskolan som ett användbart kompetenscentrum, säger Lars Eskilsson.
teknIQ-dagen den 19 mars 2003, med tema Miljötest av elektronik, var det första arrangemanget vid Jönköpings teknIQ-center sedan invigningen ifjol. Det var också den första teknIQ-dagen överhuvudtaget vid landets teknIQ-center. Regionen räknar med att genomföra två sådana arrangemang per år. Arrangemanget i mars lockade ett 50-tal deltagare, varav mer än 90% var representanter för företag.
- Det gick över förväntan, säger Bengt Magnhagen, även om vi visste att det finns ett stort intresse för test av inbyggda system i svåra miljöer, d v s miljöer med höga respektive låga temperaturer, vibrationer, fukt/salt-påfrestningar etc.

Neutral instans

Inte bara teknIQ drar nytta av Ingenjörshögskolan, även det omvända gäller. Genom programmet får högskolan kontakt med många företag som de annars inte skulle fått kontakt med.
- Långsiktigt innebär teknIQ ett smörjmedel och stöd för högskolan gentemot företagen, säger Lars Eskilsson. Det innebär även en "imagehöjning" för Ingenjörshögskolan, vilket hela regionen har nytta av. Det blir intressantare även för företagarens barn att utbildas vid Ingenjörshögskolan!
Alla dessa fakta sammantaget underlättar kontakten med målgruppen. teknIQs erbjudande gäller främst utbildningar och det är inte alldeles lätt att sälja in kompetenshöjningen till företagen. Kostnaden spelar naturligtvis in, men ännu oftare är det tidsbristen som spökar. Det gäller att påvisa behov och peka på resultat. Ett exempel på att komma närmare företagen är via examensarbetare.
- Vi brukar ha runt fem examensarbetare ute hos företagen per år i teknIQ-projekt, säger Bengt Magnhagen. Det är ett bra sätt att följa upp till exempel en behovsanalys, eftersom det ger konkreta effekter utan alltför stora kostnader för företaget.
En annan effekt av teknIQ är samarbetet mellan olika högskolor, något regionen vill betona är alltmer nödvändigt i framtiden. Många av de kurser som målgruppsföretagen valt, genomförs med hjälp av resurser från andra högskolor. Samma sak gäller den behovsanalys som normalt görs ute hos företagen innan ett samarbete etablerats; ofta deltar förutom regionens representanter personal från både forskningsinstitutet Acreo och Mälardalens högskola.
- Företagen betraktar högskolorna som en neutral instans dit de kan vända sig utan att binda upp sig, säger Bengt Magnhagen. De känner att de kan vända sig till högskola och teknIQ i förtroende!

Till vänster professor Bengt Magnhagen, regionansvarig, tillsammans med säljansvarige teknikkonsulten Lars Eskilsson.