Högskolan i Halmstad - välplanerade företagsbesök skapar teknIQ-samarbete
I fem artiklar presenterar vi de högskolor,
utvecklingscentrum och forskningsinstitut som
utgör teknIQ, KK-stiftelsens satsning på
expertkompetensprogram inom inbyggda
system/intelligenta produkter. teknIQs region i
sydvästra Sverige är den största och
företagstätaste av alla regioner i programmet
och har sin bas vid Högskolan i Halmstad. Här
arbetar regionansvarige Roland Thörner och hans
kollegor dagligen med att etablera kontakter -
både ut mot företagen och in i högskolevärlden.
Region Sydväst omfattar Halland, Skåne och
Västra Götaland och regionansvarige Roland
Thörner leder det operativa arbetet tillsammans
med Stella Erlandsson och Dan
Hellgren. Organisatoriskt arbetar Roland vid
IDE-sektionen på Högskolan i Halmstad, d v s
sektionen för Informationsvetenskap, Data- och
Elektroteknik, som driver programmet. Stella
delar sin tid mellan teknIQ och skolans
näringslivsservice, medan Dan parallellt driver
företaget Free2Move mellan teknIQ-uppdragen och
studenthandledning på högskolan. I Göteborg
arbetar dessutom teknikkonsult Dick Netterlid,
vars breda kontaktnät kommer väl till pass i
teknIQs uppdrag. Regionen är stor och det finns
många företag att bearbeta - geografiskt ligger
Högskolan i Halmstad strategiskt, både med tanke
på folkmängd och företag.
Högskolan i Halmstad har skapat sig ett namn
inom mekatronik och var bland de första skolorna
att erbjuda ett sådant program. Området passar
perfekt inom teknIQs ramar.
- Men vi täcker allt inom datorsystem och
elektronik samt driver en omfattande forskning
inom området, framhåller Stella Erlandsson. Även
CERES ska lyftas fram, d v s vårt Center For
Research On Embedded Systems.
Liksom mekatroniken är Bluetooth ett område som
högskolan satsat på. Flera utbildningar, kurser
och projekt genomförs, ofta i samarbete med
teknIQ. Inbyggda webservrar, d v s möjligheten
att logga in på maskiner och produkter via
Internet, har också väckt ett stort intresse.
- Denna teknik kommer starkt eftersom företagen
ofta kan se direkta fördelar, säger Dan
Hellgren. Det gäller även fältbussar, ett annat
prioriterat område. Företagen uppskattar
tekniken, eftersom de snabbt kan tjäna pengar på
att byta ut en knippe kablar mot exempelvis en
CANbuss.
Ytterligare en del i utbudet av spetskompetens
står transpondrar för, RF ID.
- Även i detta fall förstår alla nyttan av
tekniken, men den är än så länge lite för dyr,
säger Roland Thörner. Det är dock ett område som
tveklöst kommer starkt inom en snar framtid.
Av "nyare" teknikområden utgör telematik ett
spännande fält där regionen befinner sig i
uppbyggnadsfasen.
- Vi är på gång och ser stora möjligheter, säger
Roland. Västkustregionen har ett djupt intresse
av detta och kontakter har tagits med exempelvis
Telematics Valley.
|
|
Halmstadsgäng med rätt besöka företag,
fr v: Stella Erlandsson, Roland Thörner
(regionansvarig) samt Dan Hellgren.
|
Besöken resulterar oftast i en fortsättning
Kontakten ut mot företagen tar en stor del av
trions tid. Normalt följer alla tre med på
företagsbesöken och de kompletterar varandra på
ett bra sätt. Ofta leder besöken till spännande
diskussioner med resultat som förvånar både dem
och företagen de är hos.
- Det har att göra med förtroende, säger
Stella. Om vi kan bygga upp förtroendet så leder
det ofta till ett projekt. Företagen är
intresserade, men de vill inte bjuda upp vem som
helst till dans. Med högskolan i ryggen
särskiljer vi oss från exempelvis fristående
konsulter och erbjuder en helt annan legitimitet
i vår verksamhet.
Slips och färdiga kursbroschyrer är inte vad som
säljer. Det är viktigt att inte tala om för
företagen vad de ska göra, utan att låta
diskussionen uppstå. Företagen vet själva
bäst. Så snart samtalet växlar ner från de
övergripande visionerna till företagens egna
produkter så växer intresset. Det är
erfarenheter som region Sydväst delar med andra
regioner och härvid spelar demonstratorerna en
viktig roll. Med dessa kan teknIQ-gänget ge bra
exempel på vad andra företag uppnått genom att
bygga in intelligens i sina produkter och ge
företagen idéer om egna möjligheter.
- Vi är alltid bra pålästa innan vi gör ett
besök, säger Dan. Däremot vet vi oftast inte vad
företagen vill eller vad det kommer att leda
till. Vi åker ut helt utan några förutfattade
meningar, även om vi ofta har en massa idéer.
Ibland har företagen någon idé, men ofta har det
utvecklats till något helt annat under besökets
gång. Regionen har också flera exempel på
företag som anställt personal med
specialistkompetens inom aktuellt område efter
ett besök eller en behovsanalys.
- Det är siffror som inte syns i någon statistik
men innebär egentligen att vi uppnått målet,
säger Stella. Dessa fall, tillsammans med
projekt där företagen på egen hand bekostar
exempelvis ett studentarbete, känns alltid
bra. Då har vi onekligen lyckats.
Överhuvudtaget har regionen ett väl fungerande
besöksupplägg, både vad gäller innehållet vid
själva besöken och urval av företag att
besöka. I det externa arbetet har de noterat
fler och bättre kontakter genom noggrannare
urval och färre företag. När de väl kommit så
långt som till ett företagsbesök brukar det
resultera i en fortsättning av något slag.
- Vi märker att företagen tar till sig otroligt
mycket under besöken, säger Roland. Det är ren
brain storming där vi ofta kommer direkt in på
produkter och möjligheterna med ny teknik. De är
lite skeptiska i början, men när det väl lossnar
så är det svårt att få stopp på idéerna.
Projekten knyter företag till högskolan
Fokus ligger på små och medelstora företag med
en egen produkt. Däremot har de valt att inte
göra några branschsatsningar, utan arbetar
tämligen förutsättningslöst.
- Vi börjar lära oss att det inte finns några
omöjliga branscher, säger Roland. Ibland känns
det svårt före ett möte att identifiera
användningsområden, men oftast går vi ändå
därifrån med ett leende.
Alla tre är eniga om att företagsbesöken
fungerar bättre och bättre. Däremot finns det
fortfarande många företag att
kontakta. Företagen börjar dock se teknIQ som en
bra kontakt dit de kan vända sig i sin
kompetensutveckling. Emellanåt är förtroendet
för programmet och Högskolan i Halmstad nästan
för stort.
- De frågar ibland om vi tar projektledarrollen,
säger Stella. Då gäller det att vara mycket
tydlig och förklara att det är företaget som
driver projektet!
I vår har teknIQs personal kalendrarna
fullbokade. Enligt Dan är det många studenter
som valt teknIQ-projekt att arbeta med och det
blir fullt upp att följa dessa. Högskolan i
Halmstad kan erbjuda en arbetsplats för
studenter som utför examensarbete. Lösningen är
bra för små företag som kan ha ont om
arbetsplatser. Dessutom innebär det ännu tätare
kontakter mellan företag och skola.
- Vi måste få bort den känsla vissa företag har
att det är svårt att etablera kontakt med
högskolan, säger Roland. Att få ut budskapet om
högskolan som resurs och back-up ifråga om
kunskap är något vi arbetar väldigt intensivt
med. Och det går framåt.
Under programmets gång har de lärt sig hur
företagen tänker. Det är pengar som styr och det
måste finnas en tydlig vinst med satsningen. "Om
vi bygger in en webserver här, är det något som
kunderna vill betala för? Hur kan de utnyttja
det i nästa steg?"
Det har även hänt att Roland och hans kollegor
valt att inte förorda ett inbyggt system, utan
något mindre avancerat som passat bättre just i
den aktuella applikationen.
- Det kan röra sig om rent mekaniska lösningar,
projekt som vi då tar tillbaka till högskolan,
säger Roland. Trots att det inte är en
"intelligent produkt" så knyter vi kontakt
mellan företag och högskola, vilket ingår i vårt
uppdrag. Högskolan tjänar på vårt arbete och vi
vet aldrig var företaget landar i nästa
utvecklingssteg.
Rätt tidpunkt och stort förtroende avgörande
Detta sätt att arbeta stärker teknIQs anseende
internt på högskolan. Just tankegångarna kring
samarbete och en nära relation mellan programmet
och högskolan ligger regionen varmt om hjärtat.
- Vi har extremt goda förutsättningar att
etablera oss internt här på Högskolan i
Halmstad, säger Dan. Vi är en relativt liten
högskola och alla som arbetar inom programmet
har ett brett kontaktnät.
Ett exempel på detta var invigningen av
teknIQ-centret i oktober. Många från högskolan
visade ett stort intresse av att närvara och det
var en bra blandning av studenter, personal,
forskare och företag.
- Vi fick många positiva reaktioner, säger
Stella. De negativa kom från sådana som
beklagade att de fått förhinder...
I kontaktskapandet ingår också att ha goda
relationer med andra utbildningsinstanser i
regionen. Initiala kontakter har tagits med
exempelvis Campus Helsingborg (Lunds
Universitet), Högskolan i Kristianstad,
Högskolan i Skövde och Malmö Högskola. Dessutom
ställde teknIQ ut tillsammans med Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla på näringslivsmässan som
arrangerades i Bengtsfors, där bland andra kung
Carl XVI Gustaf var med vid
invigningen. Regionansvarige fick till och med
tillfälle att förklara satsningen för Hans
Majestät!
teknIQ startar projekt, knyter
företagskontakter, engagerar studenter och
personal från högskolan - allt detta uppfattas
som mycket positivt. Dessutom är vissa projekt
större än teknIQ, men där teknIQ initierar
projekten och ingår som en viktig del. Det finns
till och med exempel på kontakter som lett till
forskningsprojekt på högskolan.
- Allt handlar om att komma vid rätt tidpunkt
och att kunna inge förtroende, säger Roland
Thörner. Vårt jobb är att visa att teknIQ och
högskolan har de resurser som krävs för att
stödja företagen i deras kompetensutveckling!
Björn Stenvall
bjorn.stenvall@texttanken.se
|