Högskolan i Halmstad - välplanerade företagsbesök skapar teknIQ-samarbete

I fem artiklar presenterar vi de högskolor, utvecklingscentrum och forskningsinstitut som utgör teknIQ, KK-stiftelsens satsning på expertkompetensprogram inom inbyggda system/intelligenta produkter. teknIQs region i sydvästra Sverige är den största och företagstätaste av alla regioner i programmet och har sin bas vid Högskolan i Halmstad. Här arbetar regionansvarige Roland Thörner och hans kollegor dagligen med att etablera kontakter - både ut mot företagen och in i högskolevärlden.

Region Sydväst omfattar Halland, Skåne och Västra Götaland och regionansvarige Roland Thörner leder det operativa arbetet tillsammans med Stella Erlandsson och Dan Hellgren. Organisatoriskt arbetar Roland vid IDE-sektionen på Högskolan i Halmstad, d v s sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik, som driver programmet. Stella delar sin tid mellan teknIQ och skolans näringslivsservice, medan Dan parallellt driver företaget Free2Move mellan teknIQ-uppdragen och studenthandledning på högskolan. I Göteborg arbetar dessutom teknikkonsult Dick Netterlid, vars breda kontaktnät kommer väl till pass i teknIQs uppdrag. Regionen är stor och det finns många företag att bearbeta - geografiskt ligger Högskolan i Halmstad strategiskt, både med tanke på folkmängd och företag.
Högskolan i Halmstad har skapat sig ett namn inom mekatronik och var bland de första skolorna att erbjuda ett sådant program. Området passar perfekt inom teknIQs ramar.
- Men vi täcker allt inom datorsystem och elektronik samt driver en omfattande forskning inom området, framhåller Stella Erlandsson. Även CERES ska lyftas fram, d v s vårt Center For Research On Embedded Systems.
Liksom mekatroniken är Bluetooth ett område som högskolan satsat på. Flera utbildningar, kurser och projekt genomförs, ofta i samarbete med teknIQ. Inbyggda webservrar, d v s möjligheten att logga in på maskiner och produkter via Internet, har också väckt ett stort intresse.
- Denna teknik kommer starkt eftersom företagen ofta kan se direkta fördelar, säger Dan Hellgren. Det gäller även fältbussar, ett annat prioriterat område. Företagen uppskattar tekniken, eftersom de snabbt kan tjäna pengar på att byta ut en knippe kablar mot exempelvis en CANbuss.
Ytterligare en del i utbudet av spetskompetens står transpondrar för, RF ID.
- Även i detta fall förstår alla nyttan av tekniken, men den är än så länge lite för dyr, säger Roland Thörner. Det är dock ett område som tveklöst kommer starkt inom en snar framtid.
Av "nyare" teknikområden utgör telematik ett spännande fält där regionen befinner sig i uppbyggnadsfasen.
- Vi är på gång och ser stora möjligheter, säger Roland. Västkustregionen har ett djupt intresse av detta och kontakter har tagits med exempelvis Telematics Valley.

Halmstadsgäng med rätt besöka företag, fr v: Stella Erlandsson, Roland Thörner (regionansvarig) samt Dan Hellgren.

Besöken resulterar oftast i en fortsättning

Kontakten ut mot företagen tar en stor del av trions tid. Normalt följer alla tre med på företagsbesöken och de kompletterar varandra på ett bra sätt. Ofta leder besöken till spännande diskussioner med resultat som förvånar både dem och företagen de är hos.
- Det har att göra med förtroende, säger Stella. Om vi kan bygga upp förtroendet så leder det ofta till ett projekt. Företagen är intresserade, men de vill inte bjuda upp vem som helst till dans. Med högskolan i ryggen särskiljer vi oss från exempelvis fristående konsulter och erbjuder en helt annan legitimitet i vår verksamhet.
Slips och färdiga kursbroschyrer är inte vad som säljer. Det är viktigt att inte tala om för företagen vad de ska göra, utan att låta diskussionen uppstå. Företagen vet själva bäst. Så snart samtalet växlar ner från de övergripande visionerna till företagens egna produkter så växer intresset. Det är erfarenheter som region Sydväst delar med andra regioner och härvid spelar demonstratorerna en viktig roll. Med dessa kan teknIQ-gänget ge bra exempel på vad andra företag uppnått genom att bygga in intelligens i sina produkter och ge företagen idéer om egna möjligheter.
- Vi är alltid bra pålästa innan vi gör ett besök, säger Dan. Däremot vet vi oftast inte vad företagen vill eller vad det kommer att leda till. Vi åker ut helt utan några förutfattade meningar, även om vi ofta har en massa idéer.
Ibland har företagen någon idé, men ofta har det utvecklats till något helt annat under besökets gång. Regionen har också flera exempel på företag som anställt personal med specialistkompetens inom aktuellt område efter ett besök eller en behovsanalys.
- Det är siffror som inte syns i någon statistik men innebär egentligen att vi uppnått målet, säger Stella. Dessa fall, tillsammans med projekt där företagen på egen hand bekostar exempelvis ett studentarbete, känns alltid bra. Då har vi onekligen lyckats.
Överhuvudtaget har regionen ett väl fungerande besöksupplägg, både vad gäller innehållet vid själva besöken och urval av företag att besöka. I det externa arbetet har de noterat fler och bättre kontakter genom noggrannare urval och färre företag. När de väl kommit så långt som till ett företagsbesök brukar det resultera i en fortsättning av något slag.
- Vi märker att företagen tar till sig otroligt mycket under besöken, säger Roland. Det är ren brain storming där vi ofta kommer direkt in på produkter och möjligheterna med ny teknik. De är lite skeptiska i början, men när det väl lossnar så är det svårt att få stopp på idéerna.

Projekten knyter företag till högskolan

Fokus ligger på små och medelstora företag med en egen produkt. Däremot har de valt att inte göra några branschsatsningar, utan arbetar tämligen förutsättningslöst.
- Vi börjar lära oss att det inte finns några omöjliga branscher, säger Roland. Ibland känns det svårt före ett möte att identifiera användningsområden, men oftast går vi ändå därifrån med ett leende.
Alla tre är eniga om att företagsbesöken fungerar bättre och bättre. Däremot finns det fortfarande många företag att kontakta. Företagen börjar dock se teknIQ som en bra kontakt dit de kan vända sig i sin kompetensutveckling. Emellanåt är förtroendet för programmet och Högskolan i Halmstad nästan för stort.
- De frågar ibland om vi tar projektledarrollen, säger Stella. Då gäller det att vara mycket tydlig och förklara att det är företaget som driver projektet!
I vår har teknIQs personal kalendrarna fullbokade. Enligt Dan är det många studenter som valt teknIQ-projekt att arbeta med och det blir fullt upp att följa dessa. Högskolan i Halmstad kan erbjuda en arbetsplats för studenter som utför examensarbete. Lösningen är bra för små företag som kan ha ont om arbetsplatser. Dessutom innebär det ännu tätare kontakter mellan företag och skola.
- Vi måste få bort den känsla vissa företag har att det är svårt att etablera kontakt med högskolan, säger Roland. Att få ut budskapet om högskolan som resurs och back-up ifråga om kunskap är något vi arbetar väldigt intensivt med. Och det går framåt.
Under programmets gång har de lärt sig hur företagen tänker. Det är pengar som styr och det måste finnas en tydlig vinst med satsningen. "Om vi bygger in en webserver här, är det något som kunderna vill betala för? Hur kan de utnyttja det i nästa steg?"
Det har även hänt att Roland och hans kollegor valt att inte förorda ett inbyggt system, utan något mindre avancerat som passat bättre just i den aktuella applikationen.
- Det kan röra sig om rent mekaniska lösningar, projekt som vi då tar tillbaka till högskolan, säger Roland. Trots att det inte är en "intelligent produkt" så knyter vi kontakt mellan företag och högskola, vilket ingår i vårt uppdrag. Högskolan tjänar på vårt arbete och vi vet aldrig var företaget landar i nästa utvecklingssteg.

Rätt tidpunkt och stort förtroende avgörande

Detta sätt att arbeta stärker teknIQs anseende internt på högskolan. Just tankegångarna kring samarbete och en nära relation mellan programmet och högskolan ligger regionen varmt om hjärtat.
- Vi har extremt goda förutsättningar att etablera oss internt här på Högskolan i Halmstad, säger Dan. Vi är en relativt liten högskola och alla som arbetar inom programmet har ett brett kontaktnät.
Ett exempel på detta var invigningen av teknIQ-centret i oktober. Många från högskolan visade ett stort intresse av att närvara och det var en bra blandning av studenter, personal, forskare och företag.
- Vi fick många positiva reaktioner, säger Stella. De negativa kom från sådana som beklagade att de fått förhinder...
I kontaktskapandet ingår också att ha goda relationer med andra utbildningsinstanser i regionen. Initiala kontakter har tagits med exempelvis Campus Helsingborg (Lunds Universitet), Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Skövde och Malmö Högskola. Dessutom ställde teknIQ ut tillsammans med Högskolan i Trollhättan/Uddevalla på näringslivsmässan som arrangerades i Bengtsfors, där bland andra kung Carl XVI Gustaf var med vid invigningen. Regionansvarige fick till och med tillfälle att förklara satsningen för Hans Majestät!
teknIQ startar projekt, knyter företagskontakter, engagerar studenter och personal från högskolan - allt detta uppfattas som mycket positivt. Dessutom är vissa projekt större än teknIQ, men där teknIQ initierar projekten och ingår som en viktig del. Det finns till och med exempel på kontakter som lett till forskningsprojekt på högskolan.
- Allt handlar om att komma vid rätt tidpunkt och att kunna inge förtroende, säger Roland Thörner. Vårt jobb är att visa att teknIQ och högskolan har de resurser som krävs för att stödja företagen i deras kompetensutveckling!

Björn Stenvall
bjorn.stenvall@texttanken.se